What to do?

Va på intervju nr 2 igår. Hur mycket jag än beundrar organisationen så tror jag faktiskt inte jobbet är något för mig. För mycket teater och inte lika mycket föreläsande. Dessutom vänder de sig till allt från förskolebarn till gymnasielever. Det skulle dessutom innebära resande i ett år framöver, minst. Är det värt det?

Har till 99% iaf bestämt mig att det blir studentkåren i Örebro. Kurs i Projektledning och skriva klart c-uppsats. Har tackat ja till jobbet, så det krävs att Friends verkligen verkligen tycker att jag passar för jobbet. Och lixom övertalar mig. Idag kommer samtalet om det blir en intervju nr 2 på intervju nr 2. Bara att vänta o se...

Snart bär det av till Örebro för att hämta upp mannen o sedan bege sig till Sunne för julfirande. Måndag bär det av till Gran Canaria!!! :)

Den 20e december. Vilken dag. 4 dagar kvar till jul. Kan inte fatta att denna terminen gått så fort. Men, hur är egentligen läget?

Julpynt: check! Har haft tomtar i lägenheten sen helgen innan 1a advent. Fortfarande the same.
Julklappar: På ingång. Nästan alla klara, bara lite knep och knåp på pappas.
Julbak: Illa. Inte hunnit något. Hmm... inte lika mycket som jag skulle velat, men pepparkakshus räknas väl? Även om det blev ett litet ruckel :)
Julmat: check! Ett julbord. Same. Håller mig till mammas käk, som är det bästa!
Julstäd: Njaaa...*harkel* tänkte städa ordning lite idag om jag hinner. Har ju en intervju som skall förberedas juh...
Julkort: Bråttom! Skickade, om än lite senare än de skulle ha skickats.

Arbetslös

Ja, gårdagen var den första arbetslösa dagen i mitt liv. Och då räknar jag inte somrar och sådant för nu är det på riktigt. Kändes konstigt, men också ganska bra när man vet att det finns flera vägar att gå. Så, började mitt arbetslösa liv med en arbetsintervju. Fråga mig inte varför jag inte var så förberedd som jag borde, för det kan jag inte svara på. Jag gjorde iaf inte bort mig, men jag kunde definitivt ha gjort en bättre intervju. Men men, nya tag inför torsdagen.

Igår märkte A att även han var kallad till en intervju och just därför sitter jag nu fast i Örebro i väntan på om han skall med till STHLM idag eller ej.

Livet rullar faktiskt... Och snart är det jul.

Make a difference

Får ni någonsin känslan av att ni egentligen inte gör någon nytta för övriga samhället? Jag menar, att ni kanske borde utbildat er till läkare eller så, för att faktiskt kunna göra någon skillnad här i världen. För att ens arbete skall betyda/hjälpa någon annan. Jag känner ibland så.
Tex informatör för Ericsson, promota nya mobiltelefoner etc, vad gör det egentligen för nytta? Vad tillför man då egentligen världen?

Mina tankar har sen några månader tillbaka just gått i dessa tankar. Jag vill inte gå igenom livet och arbeta med något som egentligen bara ökar konsumtionen, eller tex lanserar nya coola tidningar. För världen blir inte bättre av det. Jag vill åstadkomma något. Göra skillnad.

Därför hoppas jag extra mkt på min intervju på torsdag. Att få chansen att, som föregående termin faktiskt "make a difference", är precis vad jag kan tänka mig att hålla på med resten av mitt liv.

"'til death do us part"

Go Y...

Denna fredag hade mycket positivt att erbjuda. Ytterligare en intervju nästa vecka, nu gäller det bara att hålla tummarna. Hoppas hoppas.

Självgoda Y

Min chef säger att jag är ansvarsfull, driven. En människa som gör saker hon blir tillsagd om, ibland till och med innan någon hinner be. En som tar egna initiativ till saker och ting. Det är sköna kommentarer för egot. Att höra att man skött sitt jobb bra. Det första riktiga jobbet.

Jag känner mig därför nöjd med mig själv, men betydligt mer onöjd med mina arbetskompisar. Kanske har de inte samma egenskaper som jag, men jag kan faktiskt inte se det som en ursäkt till att inte ta sitt jobb på allvar. Att lata sig bara för att man kan, fastän man egentligen har saker att göra. Eller att sätta sin kollega i skiten, utan att hjälpa, för att man själv inte vill. 8 unga medarbetare som vi är, så hade jag förväntat mig en bättre gemenskap. Lite av den där musketörandan - en för alla alla för en.

Men jag blev förvånad. Förvånad över hur lätt människor kan ta på ett jobb de ändå får betalt för. Ett jobb som kan leda dem till mycket annat gott här i livet. Alla kan ju inte vara som jag - men om det ändå vore så väl.

(Så avslutar jag dagens blogg med den första självgoda kommentaren på länge, men idag känner jag mig lite stolt.)

Julpynt - check!

Så här i slutet på en projektanställning, i jakten på nya utmaningar, närmandes årets största högtid, så är det mycket man lägger ner både tid och energi på. Och jag får väl erkänna att bloggande inte är en av de aktiviteterna jag prioriterar.

Hursomhelst så har de sista veckorna varit oerhört späckade med julklappsfunderande, sista föreläsningarna, jobbsökande etc. Dessutom bjöd gårdagen på det största julbord jag någonsin sett. SN bjuder då så det står härliga till, annat kan man inte säga. 5 bord med olika upplägg.

1. Sillbord/ostbord
2. Fiskbord
3. Köttbord
4. Klassikerbordet (köttbullar, prinskorv etc)
5. Efterrättsbord

Till detta bjöds det en ofantlig mängd alkohol, nubbe, öl, champagne, vin, drinkar etc. Kvällen blev lång och morgonen tidig. Men vad gör man inte.

Mycket som ska hinnas så här när man inte går på julbord, inte arbetar eller sover...nästan dags för en lista för att se hur långt jag hunnit.

Julpynt: check! Har haft tomtar i lägenheten sen helgen innan 1a advent.
Julklappar: På ingång.
Julbak: Illa. Inte hunnit något.
Julmat: check! Ett julbord.
Julstäd: Njaaa...
Julkort: Bråttom!

Bäst att sätta igång då.