Vad gör du om 5 år?

Aldrig trodde jag att den frågan skulle vara så svår att svara på men ända sedan min vän Johanna bad mig fylla i en liten intervju till en liten mässkatalog, och ovanstående mening "Vad gör du om 5 år"avslutade intervjun, har jag inte kunnat sluta tänka på mitt eget svar.

När jag var liten, eller iaf mindre, sisådär 10-15 år hade jag min framtid utstakad. DÅ var USA landet där jag skulle finna lycka och där jag skulle bosätta mig i framtiden. Dels av den enkla anledningen att jag så fort jag skulle sätta min fot där såklart skulle känna att det var där jag hörde hemma. Också för att det på något sätt bevisade att jag hade kommit någonstans. Länge trodde jag att min USA-dröm skulle bli verklighet och att det var då mitt liv skulle börja.

Vad roligt det sedan är att en dag som denna se tillbaka på den drömmen jag en gång hade. Att jämföra de tankarna som präglade min tonårstid med den erfarenheten jag sedan fick. Insikten att USA inte är landet som har allt.

För att avsluta i den andan jag började. Det är lustigt hur bestämd jag var när jag var liten. Hur noggrant allt var planerat. Men allt efter som tiden går så har jag märkt att saker och ting inte blir som man har tänkt sig, utan bättre. Mycket bättre. Däremot vet jag inte alls var jag kommer befinna mig om 5 år, men har ett litet hum om vad jag vill jobba med. Just nu ser jag faktiskt större charm i att ta saker som de kommer och se vart man hamnar, än att planera år ut och år in vad jag skall göra. Bara man satsar på de saker man vill göra just nu känns de så mycket bättre...Vad som händer i framtiden - (säger som min farmor...) den som lever får se.